Sura bilar och depression.



Den här låten är så mycket sommar för mig. Den är som den härliga melodin till en kent-låt utan den lätt uttröttliga kentrösten, utan en käck röst med tjock och bred engelska, nästan så att den läspar.
Här sitter jag redan och suktar tillbaka efter sommarlovet som var mestadels ouppskattat när man väl hade det. Eller inte ouppskattat, men åtminstone inte tillräckligt uppskattat. Det är det som är det fina med härliga saker. De är härligast först när man saknar dem.


Först tänkte jag att allt var okej och att det här läsåret skulle klaras av avslappnat och galant, med ett sånt här schema kan vem som helst leva livet. Men nej, inget latj här inte för min djävul till rektor måste såklart förstöra alla mina fina stunder.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0